
fifan. det här hände: jag var ute. det var de där skatorna igen och jag hade precis kommit upp i trädet så jag kunde ha tagit en av dem. som vanligt flög de iväg i sista stund och hånskrattade åt mig. jag skulle hoppa ner och när jag landade hamnade jag lite konstigt, jag vettefan vad som hände men jag hamnade med framtassen liksom innanför halsbandet så att det (halsbandet alltså) satt som typ ett alldeles för trångt bilbälte. jag lyckades i alla fall ta mig hem, hoppade upp på balkongen och in till morsan. hon satt vid datorn med den där skäggiga och höll på. jag bad ju om hjälp så klart. ödmjukt böjer de sig båda ner och lossar försiktigt halsbandet så att jag slipper det obekväma helvetet. näe, det gör de inte alls det, trodde ni det eller? de tittar först på mig i förbigående, sedan en gång till när de märker att det är nånting som inte stämmer. sen utbrister den skäggiga: "nämen vad har hänt här?!" och morsan går fram för att kolla noggrannare. de är tysta i tre sekunder och sen börjar de asgarva. sjukt länge också, de liksom fnittrar på det där irriterande sättet som får det att darra i öronen på mig. som om inte detta var nog hämtar morsan kameran och FOTAR mig i den beklämmande situationen. fan vad jag hatar henne.
jaja. det var ett tag sen jag skrev, men morsan har varit lite konstig på sistone så jag har haft fullt upp med att inte vara hemma. jag har för den delen också känt mig lite konstig på sistone. jag har liksom känt mig... glad. jag vet inte vad det är, måste liksom hångla hela tiden. det går väl över.